Kan inte sova tydligen. Så ligger och stressar upp mig över allt som går att stressa upp sig över. Och så har jag lite allmänt en downdag. En sån där dag när man önskar att va typ 20 kg lättare, snyggare, tjockare hår, längre ben, smartare, roligare och så vidare. Kan fortsätta i all evighet just nu känns det som.

Och å andra sidan tänker man på de patienter man träffar varje dag. Till exempel en som varit cancersjuk, blivit frisk, fått cancer igen. Värre än innan. Som sa: "men jag har ändå haft tur för jag har mått så himla bra under behandlingen. Första veckan efter behandling sover jag bort och orkar ingenting, men annars har jag mått väldigt bra".

Och så känner man att man egentligen bara ska hålla käften och sluta gnälla om en sån människa som har all rätt i världen att vara nere och deppig kan vara positiv och tycka att hon har haft tur. Och så får jag dålig samvete för att jag gnäller för sånt som egentligen är småsaker och så kommer jag in på de här småsakerna igen som blir hur stora som helst och sen kommer jag på att hag gnäller, får dåligt samvete och så vidare. Och så håller det på sådär.

Du kan komma nu John Blund.