Sååå. Hemma igen då. Behöver inte ha någon skena längre. Bara en liten stödlinda när jag känner att jag behöver. Hur skönt som helst! Nu är det bara två veckor till, sen får jag belasta tummen precis som vanligt. Gött mos! Det var ingen fara med att jag inte kan böja tummen heller, eftersom jag ändå hittar senan.. Har förmodligen att göra med att alla muskler runt tummen och så är typ helt väck. Så det kommer ihop med att jag kan börja använda handen mer och mer som vanligt. Likadant med nerven som inte är riktigt som den ska än. Sjukt skönt att slippa skena nu i alla fall. Gillar't!

Hann med en fika med Tolle med, trevlans! Sen gick jag tillbaka till sjukhuset och hälsade på mormor som ligger på ortopeden. Hon har ramlat stackarn. Helt blå på ena sidan av fejjan var hon och ända ner på halsen. Hon ramladeoch lyckades dra på sig frakturer i ansiktet och bäckenet + en hjärnskakning. Dessutom har hon två brutna revben sen hon ramlade förra gången. Stackars lilla mormor. Skönt att hon inte fick några frakturer som de måste operera i alla fall utan att alla läker av sig självt. Hon skulle få komma hem till Aneby och rehab igen på onsdag och sen får vi väl se när hon får komma hem till sig.

Nähä, städa med dig nu Fialotta lilla.