jag ville vara hjälten eller boven.
jag ville vara nåt som känns.


vi gick långt här du och jag, kanske så långt vi kunde gå.
kanske fanns ingen ärlig chans för oss, men jag ser det inte så.
det är som jag burit en förbannelse, ibland med ryggen rak.
ibland med både hopp och tro, men det är ändå samma sak.

jag har spridit lite värme, jag har spridit lite frost.
jag är varken hjälten eller boven, jag är bara lite lost.
från fönstret ser jag tidens tand, kedjor komma och gå.
ingen är del av den här trenden, alla bara hälsar på.

jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i, jag hör ett hjärta som slår.
i natt har jag bett för stunden dimman drar förbi, för en välkommen vår.

jag har köpt så kalla saker, jag har gått den kalla gatan ner.
nu har jag frusit allt för länge, jag ska inte vara kall nåt mer.

har du sett nån i ögonen? jag hittar inte dit.
jag kan inte reglerna i spelet, men du får gärna komma hit.
nu smakar jag försiktigt, skiljer varmt ifrån kallt.
jag måste lära mig från grunden, jag måste omvärdera allt.




jag vet inte vad det är.
men det känns som om nånting i mig har släppt.
som en klump i magen eller nåt. 
och jag gillar't.